top of page
moren-hsu-VLaKsTkmVhk-unsplash.jpg

”Man måste se till att skolan
i sig är hälsofrämjande”

Vägen för att få elever att må bra i skolan är lång och krånglig – och bara på ett fåtal skolor i Sverige är självmordspreventivt arbete en självklarhet.

Frågan är viktig att lyfta menar Lydia Folke, undervisningsråd på Skolverket.

– Det här arbetet som är suicidpreventivt i skolan handlar mycket om att få den bästa möjliga skolan, har vi det så är ju många av de här frågorna lösta, säger hon.

 

Det finns ingen konkret riktlinje från Skolverket för hur skolor ska arbeta för att motverka självmord. Det är upp kommunerna själva att avgöra hur skolorna ska arbeta med sin elevhälsa.

 

– Om vi har en högpresterande gymnasieskola i en innerstad till exempel så behöver de jobba med de här frågorna på ett annat sätt än en grundskola i ett utsatt område eller i en landsbygdskontext. Man måste utgå från de lokala behoven och förutsättningarna när man gör det här arbetet så att man inte missar någonting, säger Lydia Folke.  

 

Men frågan finns på agendan hos Skolverket.

 

– Vi arbetar med frågan, men den måste sättas i ett skolsammanhang. Skolans uppdrag är att eleverna ska inhämta kunskaper och värden och nå utbildningens mål, men i det så finns ju också välbefinnande så klart.

 

– Hälsa och lärande går hand i hand, det är ett dubbelriktat samband.

 

thumbnail_4J0A2772 lydia folke.jpeg

”Det är många saker som kan påverka en elevs välbefinnande”

 

Det är framför allt på en övergripande helhetsnivå som Lydia Folke menar att skolan bör arbeta med de här frågorna. Ju bättre skolan är desto bättre kommer eleverna att må.

 

– En väldigt viktig faktor ur ett livhälsoperspektiv är att klara skolan och ta gymnasieexamen.

 

– Man måste se till att skolan i sig är hälsofrämjande så klart. Att skolan fungerar bra. Det är så många saker som kan påverka en elevs välbefinnande och det behöver ju skolan ha med i sitt arbete.

 

Kränkningar, utsatthet och känsla av misslyckande är exempel. Skolan måste ha fokus på att eleverna får den hjälp och stöd de behöver med detta, menar hon. Bäst är att lärarna och elevhälsan gemensamt arbetar på ett sätt där deras respektive kunskaper nyttjas.

 

Lydia Folke är undervisningsråd på Skolverket och arbetar med hälsofrämjande skolutveckling. Bild: Privat.

– Skolan ska inte vara något ensamobjekt för enskilda lärare utan det här måste man jobba med systematiskt, alla tillsammans. Det är viktigt att elevhälsans personal blir inblandade i det arbetet så att det blir uppföljningsbart och görs med rätt kompetens så att inte lärare behöver agera som psykolog eller kurator, utan kan hålla sig till sin lärarprofession.

 

– Det är viktigt att skolan inte tar på sig att behandla psykisk ohälsa. Därför ska skolan vid upptäckt ge vårdhänvisning så eleven får adekvat behandling. 

 

I själva lärandet och klassrummet finns också bitar att ta tag i för att främja elevernas hälsa.

 

– Bara en sån sak som hur man gör när man ska lära sig saker och ting och må bra av det. Att man inte lägger studieteknik som någonting vid sidan om, utan att det är en levande fråga i klassrummet. Hur ska vi jobba med det här området så att det inte ska kännas för stressat eller så.

 

”Hälsa är olikvärdigt fördelat”

 

Skolverket har olika former av riktade stöd till skolor som behöver utveckla sin verksamhet. Då kan Skolverket komma dit och hjälpa till. Men något direkt riktat stöd för suicidprevention finns inte.

 

Tidigare fanns det möjlighet för skolor att ansöka om pengar för att göra insatser för att höja elevernas välmående och föra in elevhälsan i klassrummet.

 

– Sen togs det statsbidraget bort, då var man inne på att man inte skulle ha så många olika riktade stöd.

 

I stället införde man ett likvärdighetsbidrag, där skolor kan söka pengar för att göra insatser som ska förstärka likvärdigheten i skolan.

 

– Eftersom hälsa är olikvärdigt fördelat så borde den här typen av frågor kunna läggas i den satsningen också.

 

Men vad det verkar så har inte skolorna prioriterat det.

 

– Jag vet faktiskt inte varför, jag hade ju hoppats på att det här jätteexperimentet som pandemin har varit skulle sätta ytterligare fokus på de här frågorna. Vi är inte riktigt ute ur den frågan än, så vi får väl se hur det här drivs framöver, säger Lydia Folke.

 

Karl Ljungberg

 

Del 1 – ”I dag är en mörk dag för hela skolan” – skribentens krönika

Del 2 – ”Det är inte lätt att vara ungdom i dag” – suicidforskaren

Del 3 – ”Hon ska hjälpa skolan att hjälpa barn med sina känslor” – Suicide Zero

Del 4 – ”Man måste se till att skolan i sig är hälsofrämjande” – Skolverket

Är du orolig för någon i din omgivning eller behöver du själv hjälp?

 

I ett akut läge ring 112 eller vänd dig till närmaste psykiatriska akutmottagning.

 

Det finns alltid hjälp att få.

 

Hjälplinjer och stödsajter.

BRIS vuxentelefon: 077-150 50 50.

BRIS – Barnens hjälptelefon Tel: 116 111.
www.bris.se

Självmordslinjen: 90 101, chatt.mind.se.

Jourhavande präst: Nås via 112.

Föräldratelefon: 020-85 20 00.

Jourhavande kompis: 020-22 24 44.

Spes (Riksförbundet för suicidprevention och efterlevandes stöd): spes.se

Telefonjouren: 020-18 18 00.

Jourhavande medmänniska:  08 – 702 16 80

Källa: Spiv.

bottom of page