Vem vill bli entreprenör?
I den svenska gymnasieskolan ska entreprenörer fostras. Det slår läroplanen fast. I hjärtat av entreprenörskapsundervisningen finns de så kallade UF-företagen. Följ med in i den entreprenöriella gymnasieskolan.
”Skolan ska bidra till att alla elever utvecklar kunskaper och förhållningssätt som främjar entreprenörskap, företagande och innovationstänkande vilka ökar elevernas möjligheter till framtida sysselsättning, genom företagande eller anställning.”
Så står det i Läroplanen för gymnasieskolan (Gy11) under rubriken ”Gymnasieskolans uppdrag”. Detta inledande stycke i läroplanen är gemensamt för alla program.
Läroplanen presenterades fram år 2010 av Jan Björklund som var utbildningsminister för dåvarande Folkpartiet i den borgerliga alliansregeringen som då styrde Sverige.
När den trädde i kraft 2011 gjorde begreppet entreprenörskap entré i den svenska gymnasieskolan på bred front. Man började tala om ”entreprenöriellt lärande”, och entreprenörskap och företagande blev något som angick alla gymnasiets elever, på såväl yrkes- som högskoleförberedande program. I alla fall i teorin.
”Det är jag, jag, jag, jag, jag”
Eva Lena Lindster Norberg arbetade i många år som gymnasielärare i bland annat UF-företagande. Där undervisade hon elever som fick testa på att driva sina egna företag.
När Umeå universitet utlyste en forskartjänst med fokus på entreprenörskap i skolan sökte hon den. Hon var entusiastisk inställd till ämnet och hade tidigare arbetat med att ta fram ett särskilt gymnasieprogram med inriktning på entreprenörskap.
Under arbetet med avhandlingen ”Hur ska du bli när du bli stor?”, som utkom år 2016 förändrades hennes inställning.
I sin avhandling drar Eva Lena Lindster Norberg en parallell mellan den svenska skolans intresse för entreprenörskap och policydokument och utredningar som tas fram i OECD och EU från slutet av 80-talet och framåt. Bland annat nämner hon den så kallade Lissabonstrategin. Den togs fram av Europeiska rådet 2000 som ett försök att förnya och stärka den europeiska ekonomin. Man kom där fram till att EU inom tio år skulle bli ”världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi”.
I Lissabonstrategin lyfter man entreprenörskap som viktigt för att nå detta mål. För att främja entreprenörskap ska utbildningsväsenden stimulera entreprenöriella förmågor och entreprenöriell anda hos elever och studenter.
I dess kölvatten kom ett antal rapporter från EU som la fram strategier för att fostra entreprenörer inom de europeiska skolväsenden. I Sverige fick samtidigt den statliga myndigheten NUTEK (numera Tillväxtverket) i uppdrag av regeringen att öka kunskaperna om entreprenörskap i den svenska skolan. Det europeiska intresset för entreprenörskap fick fäste i Sverige.
När läroplanen 2011 slog fast att entreprenörskap ska spela en viktig roll inom den svenska gymnasieskolan hade alltså drygt tjugo år av arbete på europeisk och statlig nivå banat vägen.
Samtidigt kom Eva Lena Lindster Norberg alltså i sin forskning fram till att många lärare fortfarande inte visste hur de skulle tolka begrepp som entreprenöriellt lärande eller förhålla sig till entreprenörskap i sitt arbete.
En plats där idéerna om entreprenörskap i skolan dock alldeles tydligt har fått fäste är kurserna i UF-företagande.
”Alla borde få träna entreprenörskap i skolan”
Läsåret 2020/2021 drevs 11 570 företag i svenska gymnasieskolor, uppger organisationen Ung Företagsamhet.
När företag drivs på gymnasiet sker det i organisationen Ung Företagsamhets regi. UF, som det populärt förkortas till, utbildar lärare och tillhandahåller kursupplägg och material. Organisationen etablerade sig i Sverige år 1980 och finns i dag i 204 av Sveriges 290 kommuner, enligt deras egna uppgifter.
Eleverna som driver UF-företag får komma på en affärsidé och försöka sälja en produkt. Kort sagt driver de ett företag i miniatyrformat.
När Ung Företagsamhet själva berättar om fördelarna med UF-företagande i gymnasiet trycker de på att det stärker elevernas framtida förmåga att driva företag.
”De startar oftare företag och deras företag blir mer framgångsrika – de tjänar mer pengar” berättar Karl Wennberg, professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm i en marknadsföringsvideo på Youtube.
I sitt årsmagasin från 2021 skriver organisationen att ”Alla borde få träna entreprenörskap i skolan”.
Bland årets nominerade till Nobels fredspris finns Junior Achievement Worldwide. Det är den internationella organisation som Ung Företagsamhet är en del av, och som syftar till att främja entreprenörskap och företagande bland unga.
Ung Företagsamhet är inte ensamma om att tycka att ”alla borde få träna entreprenörskap i skolan”.
Men vad är det egentligen de tränar på? När Sverigemästerskapen i Ung Företagsamhet anordnades samlades landets mest motiverade entreprenöriella gymnasieelever.
De här eleverna lyfter i stort sett samma egenskaper som Eva Lena Lindster Norberg när de talar om vad entreprenörskap innebär. De talar om att vara driven och att våga.
— Du är din egen chef, säger eleven Hannah Hall som är ekonomiansvarig på Lets Reflect UF.
Eva Lena Lindster Norberg förknippar de här egenskaperna med det som hon ser som en tilltagande individualism i samhället, där de som inte har de entreprenöriella egenskaperna riskerar att hamna i skymundan. För de här eleverna tycks det snarare handla om självbestämmande – att ha makt över sitt yrkesliv.
I dessa skilda uppfattningar av samma företeelse kan man skymta en klassisk politisk skiljelinje: vänsterns intresse för kollektivet kontra högerns intresse för individens ekonomiska frihet.
Mot bakgrund av det kan man lätt förstå vad Eva Lena Lindster Norberg menar med att entreprenörskap i skolan är ett politiskt projekt